Detta års RM på Broken upplevdes från min sida på landbacken. Dels för att jag var gravid i sjunde månaden, dels hade jag lovat min syster att vara barnvakt till hennes två barn medan hon seglade.

Ett RM kan vara spännande även på land. Barnen skötte sig exemplariskt: åt, sov och badade med kläderna på, åtminstone den lille. Det var andra spännande saker som inträffade. En eftermiddag kommer en tyskflaggad Hallberg Rassy in med ovanligt lågt flytläge. Som tur var så fanns det folk på ön som talade tyska. Efter en stunds pumpande bogserades båten in till sandstranden så att den inte skulle sjunka. Av en händelse så fanns det på ön en dykare med full utrustning med sig. Han dök och försökte täta sprickorna runt kölen som upstått efter en grundstötning. Dagen efter kom en bogserbåt med EN man ombord. Han lyckades trassla in bogserbåtens propeller i några ankarlinor och när han väl var loss därifrån lyckades han bogsera upp Hallberg Rassyn på grund. Två gånger!! Vad dessa stackars tyskar tyckte om den räddningsinsatsen vågar jag inte ens tänka på. Hur äventyret slutade vet jag inte men förhoppningsvis slutade det lyckligt.

Hur RM:et slutade? Jo, alla familjens tre båtar bland de fem bästa. Pappa(36)vann, syrran (173) kom 4:a och min sambo (191) kom 5:a. Och hur graviditeten slutade? Den 13 Augusti kom det en liten Amanda.